jaa

ja där kom det lite bilder, inte så många som jag tänkt men still.
det är inte alltid såå kul å kolla på gamla bilder tycker ja. skämms nog lite för den jag var och är rädd för att jag fortfarande är den personen, oj poetiskt det blev.. nästan.. nat,  men fattar ni? och sen känns det bara konstigt efteråt som om jag tagit ett steg tillbaka mot att vara den personen.. oj vad virrig jag låter!
men saknar ändå när man va liten och inte brydde sig ett skit om vad andra tyckte om det man gjorde. visst man ville ju att kompisarna skulle tycka att ens kalas va bäst, att ens kläder va fina, men igentligen brydde man sig inte. man va hur man ville och såg ut hur man ville.
ahja enough nu, pysshej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0